Annons

Så här sa Jack Bruce om sommarminnen i hösttider

 Solstol

Precis som klockan, ställer jag tillbaka trädgårdsmöblerna nu!

Med lätt vemod strosar jag runt i trädgården. Plockar krukor som stått ute under året, tömmer innehållet på komposten, jorden i rabatterna. Det frasar så härligt när jag går runt, ystra löv hjular fram över gräset när en vindpust tar fatt.

Det är dags att plocka in trädgårdsmöblerna nu. Skulle det komma enstaka solstunder är det lätt att lyfta ut en stol från växthuset. Jag sätter mig en stund i däcksstolen och sträcker ut mig. Löven har stoppat sin egen kudde av bronsfärgat tyg med gyllene inslag. Med handen känner jag på det oljemättade armstödet, lite höstsvalt nu, men i somras var det härligt solvarmt.

Jag tänker på vårens förtjusning med första fikan ute, krokusarna och de blida snödropparna i pigga ruggar. När man gladdes åt första biet eller humlan som yrvaket surrade runt efter nektar. Kaffe och nybakad sockerkaka.

Under högsommardagarna var det tidiga morgnar eller eftermiddagens slummer som lockade här under lönnkronans sirliga bladverk, som bjöd på skugga och svalka. Iste med klirrande isbitar. Jordgubbar och glass. Ett glas rosé till kvällningen.

Med de första höstdagarna kom också de krispiga stunderna tillbaka. När allt var lätt att andas igen. Nu flyttade vi åter stolen efter solen. Vi lät oss värmas av de långa strålarna, som sjönk allt närmare horisonten.
Nu smakade det gott med nybakat igen. De första äppelkakorna, pudrade med kanel och hackade mandlar. Någon gång med mandelmassa, men inte för mycket, då blir det för sött. Vaniljsås förstås. Mycket vaniljsås.

Jag sitter här och känner jordens dofter. Friskt, fuktigt och fräscht. Doftolvonet som redan fått några vitrosa blomsterklasar kittlar med sin välbalanserade, lättkryddade doft. I sommarens symfoni hade den säkert försvunnit i mängden, men nu får den spela solo med den äran.

Det är nu jag känner hur tung min skattkista är. En kista full med trädgårdsminnen från året som gått. Men också lika mycket av förväntningar och drömmar inför nästa säsong. Rikedomar som är lätta att bära med sig, men det gäller att stanna upp och låta dem komma ikapp.

Eller som Jack Bruce skrivit, legendarisk basist och sångare, och som gick bort 25 oktober:

Though the trees are slowly turning red
it is still summer in my head

 

 

(0)
(0)

Annons

Final för dahliornas föreställning

Dahlior

Ännu är hösten mild och härlig!

Efter en fantastisk sommar har hösten också visat sig från sin vänliga sida. Visserligen har det regnat då och då och ibland med katastrofsituationer som följd, men i det stora hela det varit bra. Väl? Eller har jag förträngt något?

Jag älskar när dimman bäddar in åkrar och skogar. När de trolska älvorna dansar i gryningen som en balettföreställning i naturen. När de orangeröda pumporna lyser upp på fälten som ufon på besök från yttre rymden. Då tänder jag små lyktor i växthuset och på terrassbordet. Ljuslågorna plirar så vänligt i diset och hälsar välkommen in till stugvärmen. Har mina gäster tur är äppelkakan precis klar och kaffet runnit ner i kannan.

I rabatterna bjuder dahliorna på sitt crescendo, som ett fyrverkeri sprakar blomsterfägringen och bjuder på en hejdundrande final på årets föreställning. Men snart väntar nattfrosten också här i Skåne. Det är dags att bädda in skyddslingarna, pyssla om och säga godnatt.
Jag väcker er när våren nalkas.

 

(0)
(0)

Annons

Självplock – och helt gratis!

BloggGullris

Det är nu den gyllene säsongen börjar!

I diken, på fält och åkrar, ja nästan på minsta gräsplätt som är allmän i stans utkanter lyser det just nu gyllengult. Det är gullriset som gjort entré.

Nu plockar jag av hjärtans lust och fyller vas efter vas. För att vara ett ogräs så är det fint länge inomhus, helt klart en tillgång.

Har tänkt tanken på att plantera det hemma i trädgården också, på ett ställe där det gärna får bre ut sig, men har blivit tveksam när jag hör alla historier om hur svårt det är att utrota när det väl etablerat sig.

Men jag är frestad!

 

(0)
(0)


Senaste från allas